Får jag lov att presentera Kissemojs, Vallbos förmodligen äldste kattmedborgare med sina 15 år på nacken. Denna katt bär sina vitnande morrhår med värdighet, för han vet vad han har betytt för vår familj och för många av de familjehemsplacerade ungdomarna som bott hos oss.I många år bodde han ute i lillstugan där flera av våra ungdomar höll till, och bidrog med sitt vänliga och lugna sätt till att att de trivdes och mådde bättre hos oss.
Sedan vi byggde ut vår lägenhet och slapp bo i hotellrum längre, fick han flytta in till oss igen och bli pensionär. Här blir han ompysslad med ålderns rätt, men gör fortfarande lite insatser som gosekatt till våra ungdomar när de kommer in till oss. Han är veteran och fullkomligt nöjd med tillvaron.
Vi arbetar sedan 1993 för ett tyskt projekt www.projekt-husky.de som förmedlar oss ungdomar som av olika skäl behöver byta miljö och komma till Sverige. Vi får väl nästan anse också oss själva som veteraner, 16 år har gått fort och gett oss en massa erfarenheter. Kort kan man väl säga om mig och Holger som pedagoger att vi också i det här arbetet utgår ifrån att vi måste tycka om varje ungdom som kommer hit, och behandla dem med vänlighet och respekt. För det mesta löser detta förhållningssätt en massa knutar hos ungdomarna, som automatiskt börjar bemöta oss på samma sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar