Tova rides again

Nu har jag på allvar kommit igång med ridningen igen och det är SÅ KUL!! Visserligen är det ännu för tidigt för fjällturer som ovan, då vi klättrar uppp för branten bakom Kungliga Jaktstugan i Issjödalen, men hästarna känns pigga och fräscha. Skuggabaldur som ingav respekt hos flera ryttare när han var yngre för att han kunde hoppa och busa lite, fungerar nu alldeles utmärkt både för nybörjare och vana ryttare. Skuggalisa känns som vanligt, dvs som nitroglycerin som inte exploderar utan istället bara tänker framåt. I går flyttade vi dem till Östra Vålådalen, och då tog jag mig tillfället att prova Naela, som egentligen bara går hemma i Vallbo på sommarlov. Men varför inte rida när de ändå ska flyttas?
Det är så roligt att rida en av sina egna uppfödningar för första gången. När de blir precis så som man vill ha dem, är det förstås extra roligt. Naela var otroligt mjuk, hade lätt för alla gångarter och visade dessutom det där lilla extra som att hon var väldigt pigg men ändå kontrollerbar, och samtidigt modig. Efter ett tag gick hon först med öronen spetsade, och tog sig utan att blinka över surhål, passerade vägar med bilar och sist men inte minst Vålån över gamla bron där vattenståndet fortfarande inger respekt. Inga problem för en liten dam med stort självförtroende!
Issjödalen som jag nämner ovan, är verkligen en pärla till fjälltur. Efter att ha passerat några halvbesvärliga kilometer upp till Grönvallen, så når man Issjödalen efter 9 km. Issjödalen är som namnet anger en dal som formats under inlandsisen, där den gled fram för många tusen år sedan. Sjön är borta, men istället rinner flera bäckar och ovanför själva dalen finns fantastiska platåer som slipats av isen, ett perfekt område för härliga töltupplevelser till häst!
Fortsätter man några kilometer till, så når man Pyramiderna, några märkliga sandhögar och åsar som också formats av inlandsisen. Ett mycket märkligt och spännande område, väl värt ett besök!