Så var det åter dags för skördetider, och med den...kantarellsjukan! Denna gång yttrade den sig som en stark lust att hitta ett nytt, närmare ställe att åka eller gå till för att hitta de åtråvärda svamparna. Tänk, vi hittade en hel massa kantareller i Stensdalen, endast en mil att åka och ca en, visserligen mycket besvärlig, mil att gå! Holger travade före med stora steg och GPS:en i handen, och jag traskade efter med andan i halsen för att inte tappa bort honom över myrar, stock och sten. Väl uppe på fjället dröjde det inte länge förrän vi hittade de första gulingarna, och innan vi gick ned hade vi plockat 11 liter. Fantastiskt! Vad mer kan man begära?
Samtidigt som kantarellerna hägrar, så måste vi också hinna med lite bär. Vinbären har vi mutat Sofia att plocka mot betalning, och blåbären håller vi på att missa på grund av kalla nätter. Vi hoppas hinna med lite lingon också innan snön kommer. Men det där kommer liksom lite vid sidan av! Det viktigaste är trots allt kantarellerna, som man bara MÅSTE ägna hela dagar åt att maniskt söka efter.
